Fonder är en finansiell produkt och som alla produkter så finns det ett pris man betalar för att någon ska tjäna pengar för arbetet de gör för att skapa produkten. Spara du i fonder så betalar du flera olika avgifter lite beroende på vilken typ av fond det är och hur du äger den. Här går vi igenom de vanligaste avgifterna och hur de fungerar så att du får en bra överblick och förstår hur de påverkar dina investeringar.
Skillnad i pris beroende på var du köper dina fonder
Till att börja med är det bra att veta att även om det finns en total avgift som du betalar för en fond så är det inte säkert att den är samma på olika banker. SAVR är exempelvis 30-50% billigare många gånger eftersom de har en annan affärsmodell och ger tillbaka en stor del av sin kommission som fondförmedlaren får när du handlar en fond.
👋. Tips för dig som vill spara i fonder
Nordnet och Avanza är båda gratis att öppna konto på och erbjuder sina kunder avgiftsfria indexfonder.
SAVR erbjuder samma fonder som din bank, men med 30-50% lägre avgifter!
Lysa är den mest populära fondroboten på den svenska marknaden.
Vill du alltså sänka dina kostnader är det alltså inte bara värt att hitta billiga fonder utan även sänka avgifterna genom att använda en billigare handelsplats. Läs mer om SAVR.
Olika fondavgifterna och kostnaderna
En fond kan ha ett par olika typer av kostnader och avgifter kopplat till sig. Du som fondägare betalar dels en årlig kostnad som dras automatiskt från ditt kapital varje dag med 1/365-del för att få äga fonden. Du betalar alltså ingen avgift vid sidan av det kapital du sätter in och du betalar bara för den tid du äger fonden. Kollar du därför på en fonds historiska avkastning så är avgiften redan avdragen och kompenserad för.
Fonden bestämmer själva vilken avgift de tar och är vanligtvis en årlig procentsats på kapitalet. Vissa fonder har ingen avgift alls (exempelvis Avanza Zero och Nordnet Sverigefond) men det vanligaste är att du betalar runt 1% per år, där det såklart finns billigare såväl som dyrare alternativ.
Total avgift – alla sammanlagda kostnader
För att förenkla och göra det tydligt så man kan jämföra olika fonder så använder sig många av total avgift. Där ingår då alla kostnader och avgifter som du betalar som fondköpare. Skillnaden mot årlig avgift är att man då också brukar kunna se om det finns transaktionskostnader eller rörliga avgifter som är kopplade till fonden.
Den totala avgiften består förenklat av tre delar; löpande avgift (årlig avgift med förvaltningsavgiften som en del av den), transaktionskostnader (fondens kostnader för att köpa och sälja innehav) och andra kostnader (beror på vilken typ av fond, men om den har prestationsbaserade avgifter så kommer det med här bland annat).
Utöver själva avgifterna så betalar du också skatt när du äger fonder. Exakt hur mycket och hur den tas ut beror på vad du äger men också hur du äger dina fonder. Här kan du läsa mer om skatt på fonder.
Förvaltningsavgift och årlig avgift
För att ta hand om en fond så har man ofta flera olika typer av kostnader i form av att förvalta, administrera och allmänt sköta om fonden. Någon måste ju bestämma och se till att allt går rätt till även om det är en helt passiv fond, och för en mer aktiv fond även analysera och hantera vilka innehav som ska finnas i fonden.
Förvaltningsavgiften är den avgift som du betalar just för att fonden ska förvalta fonden. Det är en årlig avgift som beräknas efter hur stor del av året du äger fonden och dras automatisk från fondens insatta kapital. Varje dag på året så dras alltså 1/365 av avgiften så att det blir rättvist efter hur mycket du har insatt och hur länge.
Hur stor förvaltningsavgiften är beror på fonden och beror mycket på fondens inriktning. En indexfond har oftast väldigt låg avgift eftersom det inte sker någon aktiv placering, medan man hittar högre förvaltningsavgifter hos en aktiv fond som fokuserar på mindre marknader eller i mer komplexa investeringar. Förvaltningsavgiften brukar oftast ligga mellan 0,3-2%, men det finns även helt gratis fonder såväl som fonder med betydligt högre avgift.
Prestationsbaserade avgifter
Vissa avgifter har en annan modell för hur de tar betalt med mer än bara en fast procentsats. Det kan vara att det är en fast procentsats men att fonden sedan tar en högre procentsats om den överpresterar en viss avkastning, antingen årlig eller gentemot ett visst index.
Andra typer av avgifter som kan tillkomma
Om fonden är registrerad i ett annat land än Sverige så kan det även finnas ytterligare kostnader som inte ingår i förvaltningsavgiften. Om den är registrerad i Luxemburg exempelvis (vilket är vanligt bland många svenska storbanker) så kan det även finnas en administrationsavgift och förvaringsavgift.
Transaktionsavgifter när fonder köper och säljer
Transaktionsavgift är inte din, utan fondens kostnad när den köper eller säljer innehav i fonden. Den ingår inte i den årliga avgiften, men räknas med i den totala avgiften.
Courtage när du köper och säljer fonder
Du betalar vanligtvis ingen transaktionsavgift när du köper eller säljer en fond, men det kan bero på din bank och vilken typ av fond det är. En fond kan, även om det inte är det vanligaste, också ta ut en avgift för köp och sälj i fonden. Kolla alltså upp vad som gäller på just din bank och för den specifika fonden.
När du köper fonder i en utländska valuta så kommer det också tillkomma en växlingsavgift varje gång du köper och säljer en fond. Avanza och Nordnet tar exempelvis 0,25% varje gång du köper eller säljer ett värdepapper i utländska valuta. Det kan alltså bli ganska dyrt om du köper och säljer fram och tillbaka en fond som handlas i en annan valuta än svenska kronor.
Köper du fonder i utländsk valuta får du också en valutarisk eftersom växlingskursen kan förändras mellan de olika tillfällena när du köper och säljer. Stärks svenska kronan mot exempelvis Euron under tiden du äger en fond i Euro så kommer du få en sämre växelkurs och kan förlora pengar även om fonden gått upp i sin lokala valuta. Det omvända gäller såklart också, att du tjänar extra mycket tack vare att växlingskursen ändras till din fördel.
Hur man ska tänka kring fondavgifter
Den vanligaste skillnaden när det kommer till fonder och avgifter är mellan indexfonder (passiva) och aktivt förvaltade fonder. Med indexfonder så får du en lägre avgift, men den kommer också bara följa sitt index och kan aldrig slå det. En aktiv fond har högre avgift, men också en teoretisk chans att överavkasta gentemot marknaden genom att vara mer flexibel i vad den äger och anpassa sig efter rådande marknadsförutsättningar.
För de flesta är det värt att hålla avgifterna låga, men det är inte ett måste. Man kan ju såklart försöka undvika de dyraste alternativen, men det bästa med fonder är att du inte endast behöver äga en utan du kan kombinera så du får både aktiva och passiva till en mellanhög total avgift.
Vad banken tjänar på dina fonder
Fondförvaltaren använder såklart avgifterna de tjänar på att betala löner och göra vinst tack vare sitt jobb. Det inte många är medvetna om är dock att många banker även får en viss provision från fonderna när du köper dem. De tjänar alltså pengar på att du köper fonder och sedan också på ev. växlingsavgifter och courtagekostnader.
SAVR gör det annorlunda genom att ge tillbaka provisionen till dig och istället ta en separat avgift för att vara mer oberoende.
Hur man ser vad en fond kostar
Om du går in på en detaljsida för en fond så finns det oftast väldigt tydligt utskrivet vad kostnaden är. Ibland kan du behöver gå in ytterligare ett steg för att se det nedbrytet i detalj.